Minus 4 kilo på 1.5 vecka!
| 100 g mörk choklad (valfri) 100 g osaltat smör 2 ägg ½ Vaniljstång (om man vill) 1 msk kakao | |
| Instruktioner: | |
| Smält smör och choklad ihop. Vispa äggen fluffiga. Häll ner chokladsmeten i äggen. Tillsätt innanmätet av vaniljstången och kakaon. Häll i form. (Jag hackade även mörk choklad grovt och strödde över kakan, då får man härliga hårda bitar av choklad sen) Grädda 6 minuter i ungen på 200 grader. Ställ ut kakan i snön eller in i kylen. Den är god att äta varm när den har svalnat lite men allra bäst är den när den stått ett par timmar i kyla. Servera med mycket grädde! | |
Hej! Jag läser! :P
Hej! jag heter lena , lycka till o kämpa på!
Hej!
Jag följde din blogg oxhunger med stor igenkänning förut och blev väldigt glad då jag hittade fram till din nya blogg. Har själv stora problem med överätande/hetsätande och är så otroligt trött på att MAT ska uppta så förbannat stor plats i mitt liv. Mat är liksom det första jag tar till i varje situation då jag känner mig stressad eller rastlös. På senare år har det även blivit som att maten tagit över och liksom skymmer sikten även för glädjeämnena i livet. Jag kan hänga med vänner och ha det hur bra som helst egentligen, och ändå kommer jag på mig själv med att bara tänka på vad som ska ätas härnäst. Det är en ständig kamp; har typ skuldkänslor jämt och mår skit över mitt karaktärslösa ätande, alternativt stenhårda bantande.
Jag har aldrig undersökt ifall jag har PCOs, är inte HELT på det klara med hur det yttrar sig än. De problem jag har, som jag tror att kunde vara ett tecken på Pcos är (utöver min extrema matfixering) sånt som finnar, ganska kraftig hårväxt (+ rätt pissig hårkvalitet i övrigt, yeah), oregelbunden mens + helt kaotiskt förflutet (min pubertet var psykiskt extremt jobbig). Jag har även lätt för att bygga muskler, det syns direkt då jag tränar. Jag är smal, men då jag överätit en tid (kan verkligen trycka i mig enorma portioner, mer än pappa och pojkvänner, lätt) tycker jag att det syns direkt på mig (inbillning?) främst i ansiktet (blir helt plufsig) och på magen. En annan grej som jag märkt, är att jag blir helt stirrig av socker. Jag behöver inte äta mycket socker alls för att liksom helt tappa fokus, blir darrig och illamående, får hjärtklappning + leder ofta till en impuls att äta mer och mer. En annan sak som jag ofta känner, är att så fort som det har gått kanske två-tre dagar utan att jag rört på mig (springer i övrigt en mil, ca tre gånger i veckan) är det som att jag går in i något slags reptilstadie: blir iskall, trött och orkeslös. (det är då jag oftast INTE orkar snöra på mig springskorna, även om jag vet att det är det enda som hjälper egentligen...istället brukar jag äta något rejält). Ytterligare ett STORT problem jag har, är att mina slemhinnor och ögon är extremt torra. (måste droppa ögonen flera gånger om dagen, kan inte ha kontaktlinser, måste typ duscha näsan med olja osv.) Jag vet inte ifall det är ngt symptom för PCOS, men har hört att sådant påverkas av ifall man har för lite östrogen, och att det tex finns p-piller man kan ta för att lindra. vet du något om det? Min mamma har t ex hela livet haft problem med för låg östrogennivå, hänger det ihop med PCOs måntro?
Jag har aldrig tolkat alla dessa saker som att de skulle kunna vara uttryck för ett och samma problem. Känner nu att det är dags att ta tag i saken och börja rota i kroppen efter förklaringar. Framförallt är det det här med ätandet som bekymrar mig alldeles otroligt. (Nu tror jag iofs. inte att det bara har medicinska skäl i mitt fall...)alltså, förlåt för ett långt och svamligt inlägg, men jag vore jätteglad och tacksam om du typ bara kunde sammanfatta vilka symptom det var du hade, samt lite om hur du gick till väga då du sökte hjälp- vilka behandlingsmetoder du provat/provar osv.(vad är t ex. metformin egentligen? och vilka p-piller kan hjälpa? och vad hjälper mot vad?). Av vad jag förstått på dina inlägg så är nämligen inte läkarna själva särskilt insatta på området (?), så det tycks som man måste ha koll på läget då man väl kommer till undersökningen. vilket jag inte har.
Vore VÄLDIGT tacksam för svar
vänliga hälsningar,
din vän i nöden
Hej Linnea!
Hoppas du ser detta, jag kollar in här väldigt sällan tyvärr eftersom jg har så många bollar iluften, men jag ska försöka svara på ditt inlägg.
Jag vet hur tungt det är innan man lärt sig allting om PCOS, ätstörningar och andra medicinska problem som ofta hänger samman med dessa. Man går runt och vet att nåt är fel men kan liksom inte få ordning på det och då får man skuldkänslor. Det ska du dock INTE ha. Du ska börja samarbeta med din kropp i stället.
Mina symptom brukade vara:
Pendlande vikt (svällde upp som satan efter att jag hetsätit, särskilt plufsigt ansikte!)
Finnar och fet hy, både ansikte och rygg
Ökad hårväxt (armar, ansikte, bröstkorg)
Ytterdelen på ögonbrynen bara försvann! Såg ut som jag hade noppat bort dem.
Pendlande humör (I perioder jätteglad och blev då ofta smal och åt normalt, sen BAM jättenere, trött, isolerade mig och hetsåt)
Svåra PMS-problem (mensvärk, riklig mens, finnar, sötsug, grinig..)
Magproblem (gaser, ballongmage)
Trötthet, seghet
Kall i kroppen, särskilt händer och fötter
Jag kunde precis som du sitta i en trevlig situation där vi åt middag tex.. men efteråt fick jag tvinga mig själv att inte trycka i mig resterna efter efterätten när de andra kollade bort. Kändes hemskt.
Jag hade extrema problem med trötthet för några år sedan och kunde sova upp till 14-15 timmar per dygn men ändå inte vara utvilad. Jag gick också upp i vikt och hetsåt sötsaker. Jag gick då och bad att få min sköldkörtel testad och jag låg precis på gränsen för underfunktion. Jag fick då levaxin vilket efter ungefär 2 månader fick mig att känna mig normal igen.
Problemen med sötsug och pendlande vikt och hetsätning samt svår pms fortsatte dock. Jag fick diagnosen PMD som "förklarade" hur psykiskt instabil jag kände mig innan mens (kunde gråta i 2 dar, klarade inte att gå ut och träffa människor, bråkade med killen så koppar flög..).
Jag fick då antidepressiva för att råda på de symptomen, nämligen prozac. Det hjälpte mig att få ett jämnare mående genom månaden och drog också ner impulserna att hetsäta en del (prozac används för att behandla bulimi och hetsätning, 60 mg om dagen).
TROTS detta kände jag att nåt fort var fel.. så jag började läsa på och hittade en del info om PCOS. Vid det här laget hade jag börjat få lite tunnare hår uppe på huvudet och vid vikarna. Inte så mkt så någon såg det men JAG märkte det ju.. Jag fick helt plötsligt seriösa acneproblem (förut hade det varit små knottror som gick att sminka över) och efter några månader av att ha provat ALLT som finns fick jag antibiotika (oxytetra) vilket jag fortfarande tar och jag har numera perfekt hy, inte en endast kvissla.
Jag fick träffa en gynekolog o förklarade att jag trodde jag kanske har PCOS. Hon tog då ett ultraljud (invärtes, de för in en tunn stav i slidan och ser på en skärm hur äggstockarna ser ut, det gör inte ont alls) och såg att jag hade som ett "pärlband" runt äggstockarna vilket är ett symptom på PCOS. Hon skrev då ut p-pillret Diane som blockerar tillverkningen av androgena (manliga) hormoner (som är vad orsakar hårväxt, finnar, viktuppgång, att du lätt blir musklig etc). Hon varnade mig att det är ett starkt p-piller som lätt påverkar ens humör och sexlust i negativ riktning. Jag märkte redan efter några veckor att hårväxten stannade av och jag slapp noppa mig i ansiktet. Jag kände mig även lite gladare. Men jag började gå upp i vikt vilket är en vanlig sideffekt.
Efter typ 3 månader gick jag till en gynekolog och hon föreslog att jag skulle testa p-pillret Yasmine, som funkar som Diane fast är mkt mildare. Det har jag nu tagit i typ 1.5 år och det fungerar bra. Det är lite vätskedrivande så jag fick ur mig plufsigheten redan första veckorna. Min hy blev bättre och hårväxten gick ner en del.
Dock kände jag inte att sötsuget och hetsätningen blev så pass bra som jag ville...
Jag läste på mer och det slog mig att nästan alla med PCOS klagade över att de hetsåt. Jag bokade tid med en endokrinolog på ett sjukhus här i London, på gynekologavdelningen. Han förklarade väldigt bra att det är ofta tjejer med PCOS har förhöjda insulinvärden vilket leder till ökad fettinlagring vilket leder till att alla andra symptom förvärras och dessutom leder oss till att få sötsugsattacker. Han satte mig på metformin som sänker blodsockerhalten och därmed insulin och testosteronhalten.
Det var ett HELVETE första veckan med kramper i magen.. men de försvann och nu mår jag toppen. Min aptit är MKT mer kontrollerad. Jag har gått ner ungefär 3-4 kilo och håller vikten bra.
Så nu tar jag alltså
Levaxin
Prozac (också kallat fluoxetin)
metformin
Yasmine
Sen skrev min doktor ut B6vitamin eftersom det hjälper mot pms-problem. Det har hjälpt väldigt mkt för mig, särskilt att minska humörsvängningarna.
Om jag vore dig skulle jag se till att få en remiss till en gynekolog som KAn hormonella grejer (endokronologi) och skriva ned alla dina symptom på en lapp innan.
Be läkaren att göra ett ultraljud och titta efter "pärlbandet".
Be även att få ta blodprover för att se hur mkt testosteron du har i blodet (T3 och T4 tror jag det heter).
Kan även vara läge att kolla sköldkörteln då det ibland går hand i hand med PCOS.
OBS: jag är inte läkare och det jag berättar här är mina egna personliga erfarenheter samt vad andra människor berättat för mig och lärt mig.
Stort lycka till och kom ihåg att inte slå för hårt på dig själv. Allt går att fixa, jag lovar.
Hej Linnea!
Hoppas du ser detta, jag kollar in här väldigt sällan tyvärr eftersom jg har så många bollar iluften, men jag ska försöka svara på ditt inlägg.
Jag vet hur tungt det är innan man lärt sig allting om PCOS, ätstörningar och andra medicinska problem som ofta hänger samman med dessa. Man går runt och vet att nåt är fel men kan liksom inte få ordning på det och då får man skuldkänslor. Det ska du dock INTE ha. Du ska börja samarbeta med din kropp i stället.
Mina symptom brukade vara:
Pendlande vikt (svällde upp som satan efter att jag hetsätit, särskilt plufsigt ansikte!)
Finnar och fet hy, både ansikte och rygg
Ökad hårväxt (armar, ansikte, bröstkorg)
Ytterdelen på ögonbrynen bara försvann! Såg ut som jag hade noppat bort dem.
Pendlande humör (I perioder jätteglad och blev då ofta smal och åt normalt, sen BAM jättenere, trött, isolerade mig och hetsåt)
Svåra PMS-problem (mensvärk, riklig mens, finnar, sötsug, grinig..)
Magproblem (gaser, ballongmage)
Trötthet, seghet
Kall i kroppen, särskilt händer och fötter
Jag kunde precis som du sitta i en trevlig situation där vi åt middag tex.. men efteråt fick jag tvinga mig själv att inte trycka i mig resterna efter efterätten när de andra kollade bort. Kändes hemskt.
Jag hade extrema problem med trötthet för några år sedan och kunde sova upp till 14-15 timmar per dygn men ändå inte vara utvilad. Jag gick också upp i vikt och hetsåt sötsaker. Jag gick då och bad att få min sköldkörtel testad och jag låg precis på gränsen för underfunktion. Jag fick då levaxin vilket efter ungefär 2 månader fick mig att känna mig normal igen.
Problemen med sötsug och pendlande vikt och hetsätning samt svår pms fortsatte dock. Jag fick diagnosen PMD som "förklarade" hur psykiskt instabil jag kände mig innan mens (kunde gråta i 2 dar, klarade inte att gå ut och träffa människor, bråkade med killen så koppar flög..).
Jag fick då antidepressiva för att råda på de symptomen, nämligen prozac. Det hjälpte mig att få ett jämnare mående genom månaden och drog också ner impulserna att hetsäta en del (prozac används för att behandla bulimi och hetsätning, 60 mg om dagen).
TROTS detta kände jag att nåt fort var fel.. så jag började läsa på och hittade en del info om PCOS. Vid det här laget hade jag börjat få lite tunnare hår uppe på huvudet och vid vikarna. Inte så mkt så någon såg det men JAG märkte det ju.. Jag fick helt plötsligt seriösa acneproblem (förut hade det varit små knottror som gick att sminka över) och efter några månader av att ha provat ALLT som finns fick jag antibiotika (oxytetra) vilket jag fortfarande tar och jag har numera perfekt hy, inte en endast kvissla.
Jag fick träffa en gynekolog o förklarade att jag trodde jag kanske har PCOS. Hon tog då ett ultraljud (invärtes, de för in en tunn stav i slidan och ser på en skärm hur äggstockarna ser ut, det gör inte ont alls) och såg att jag hade som ett "pärlband" runt äggstockarna vilket är ett symptom på PCOS. Hon skrev då ut p-pillret Diane som blockerar tillverkningen av androgena (manliga) hormoner (som är vad orsakar hårväxt, finnar, viktuppgång, att du lätt blir musklig etc). Hon varnade mig att det är ett starkt p-piller som lätt påverkar ens humör och sexlust i negativ riktning. Jag märkte redan efter några veckor att hårväxten stannade av och jag slapp noppa mig i ansiktet. Jag kände mig även lite gladare. Men jag började gå upp i vikt vilket är en vanlig sideffekt.
Efter typ 3 månader gick jag till en gynekolog och hon föreslog att jag skulle testa p-pillret Yasmine, som funkar som Diane fast är mkt mildare. Det har jag nu tagit i typ 1.5 år och det fungerar bra. Det är lite vätskedrivande så jag fick ur mig plufsigheten redan första veckorna. Min hy blev bättre och hårväxten gick ner en del.
Dock kände jag inte att sötsuget och hetsätningen blev så pass bra som jag ville...
Jag läste på mer och det slog mig att nästan alla med PCOS klagade över att de hetsåt. Jag bokade tid med en endokrinolog på ett sjukhus här i London, på gynekologavdelningen. Han förklarade väldigt bra att det är ofta tjejer med PCOS har förhöjda insulinvärden vilket leder till ökad fettinlagring vilket leder till att alla andra symptom förvärras och dessutom leder oss till att få sötsugsattacker. Han satte mig på metformin som sänker blodsockerhalten och därmed insulin och testosteronhalten.
Det var ett HELVETE första veckan med kramper i magen.. men de försvann och nu mår jag toppen. Min aptit är MKT mer kontrollerad. Jag har gått ner ungefär 3-4 kilo och håller vikten bra.
Så nu tar jag alltså
Levaxin
Prozac (också kallat fluoxetin)
metformin
Yasmine
Sen skrev min doktor ut B6vitamin eftersom det hjälper mot pms-problem. Det har hjälpt väldigt mkt för mig, särskilt att minska humörsvängningarna.
Om jag vore dig skulle jag se till att få en remiss till en gynekolog som KAn hormonella grejer (endokronologi) och skriva ned alla dina symptom på en lapp innan.
Be läkaren att göra ett ultraljud och titta efter "pärlbandet".
Be även att få ta blodprover för att se hur mkt testosteron du har i blodet (T3 och T4 tror jag det heter).
Kan även vara läge att kolla sköldkörteln då det ibland går hand i hand med PCOS.
OBS: jag är inte läkare och det jag berättar här är mina egna personliga erfarenheter samt vad andra människor berättat för mig och lärt mig.
Stort lycka till och kom ihåg att inte slå för hårt på dig själv. Allt går att fixa, jag lovar.
Hej
ville bara ge några tips. Ol, jag känner igen allt de du pratar om, har massa år bakom mig med bulimi, hetsätning samt ortorexi... Första steget mot att bli frisk är att SLUTA tänka, låter ganska enkelt och ignorent men stay with me... Eftersom jag är saäker på att din kropp har en naturlig vikt den vill du ska ha och behålla så kommer den själv att se till att du stannar där, bara du lyssnar till den och gör som den säger. Din kropp är helt amazing och talar om för sig vad den vill ha. Tex ibland kanske du har världens cravings för choklad och nötter, eller avokados eller tomatsås, det är kroppens sätt att tala om för sig att hey jag behöver dem ämnerna som finns i den råvaran, so feed me it! Get du den frukt istället för choklad kommer du hela kvällen tänka på den där jävla choklad biten, so just give it to your body! Du kommer inte gå upp i vikt för den utan kroppen kommer att reglera intaget av den tills nästa gång. Och det här med ångest, det tar tid men du måste börja någonstans, kom ihåg att kalori räkna och träna bort ångesten är en sorts ätstörning i sig, så test under en veckà att verkligen lyssna på din kropp, ät vad du och din kropp vill när du vill och träna inte... Väg dig ej under denna period heller! Jag vet att detta verkligen känns otänkbart just nu MEN du ska se att dunkommer må så mycket bättre både fysiskt och psykiskt och det kommer även att kännas som en nog F you till alla smal ideal och bevisa för alla att du e gorgeous som du är... Eller med 10 kilo plus:) vad som faktiskt hände mig när jag började tillfriskna och äntligen sluta alla crazy diets var att jag gick ner... Vet ej vad jag väger nu men jag vet att mina kläder är för stora... Äntligen har jag hittat min vikt och min kropp ser ill att hålla mig där oavsett vad jag äter and trust me, jag äter väldigt varierat, allt från hambursare ich kakor till sallader och pasta när jag känner för det. Hoppas detta hjälper!!!
Lycka till
Hanna
hej!
Längesedan du skrev! Antar/Hoppas att det är för att du mår bra. Är så glad att jag hittade t bloggen din, söker svar precis som flera andra, o det är glädjande att några iaf hittar svaren..
Skulle verkligen uppskatta om du uppdaterade en kortis på hur det är idag 2,5 månad senare, om du ids :)
Tack för din braiga blogg,
stay strong,
mvh
T
metformin har inte hjälpt mig jättemycket med vikten men vilken skillnad det gör för hungern och sötsuget :)
Hej! Underbar blogg! Har hittat den då jag har blivit ordinerad metformin mot PCOS och efter en vecka har mitt liv förändrats (vet ej om det är placebo). Jag sover inte längre 14 tim/ dygn. Somnar inte varje gång jag ätit :) Jag är inte längre som bedövad i kroppen och magen fungerar för första gången på jag vet inte hur länge? Kanske har jag inte IBS? Min men har kommit tillbaka och hungern är under kontroll! Det sötast jag ätit på en vecka är youghurt? Hur coolt är inte det! Tack för din blogg!
